För 8 år sedan satt du och jag satt i din soffa och såg Sverige möta Holland i EM. Matchen var jämn och det slutade med straffar. Det blev straff efter straff och vi undrade om det någonsin skulle ta slut. Tillslut förlorade Sverige. Sverige åkte ut ur EM och du var inte speciellt glad.

Det är den ända fotbollsmatchen som jag minns att jag har sett under mina år på jorden.. och den delade jag med dig. 
Idag när jag såg Sverige köra mot Holland hoppades jag verkligen att Sverige skulle vinna. För Sveriges skull men även för din skull, jag vet hur glad du skulle varit. 

Det jag saknar mest ikväll är ditt samtal. Ditt samtal om hur matchen var, hur bra Sverige spelade. Din röst som ikväll hade vart lycklig.


-

2 år och 5 månader.
Jag saknar dig lika mycket idag som då. Ända skillnaden är att jag lärt mig leva med saknaden. Jag gråter inte varje dag, ibland inte ens varje vecka. Men i mina tankar finns du varje dag. Inte en dag går utan att jag ser ditt ansikte..


Föralltid kommer jag minnas och älska dig farmor, älska dig för den underbara person du var för mig.
Jag är evigt tacksam för att du fanns och var en del av mitt liv.. ♥