Jag hatar denna väntan, väntan på att förlora min absolut bästa vän. Hur lång tid kommer det gå, en månad, ett år eller längre. Har svårt att sätta mål för jag vet inte om jag någonsin kommer hinna uppfylla dem. De mål jag hade har jag lagt på hyllan för länge sedan då jag inte klarar av de. Jag vill bara att det ska bli så bra som möjlig. Vill inte lämna dig men jag vet att jag måste, faan varför är jag inte 159. Vill ha dig kvar resten av livet men pga min fuking jävla längd så kan jag inte det;( Kommer aldrig att sluta tänka på dig. Allt vi gjort alla fajter vi haft. Vill bara att denna väntan ska vara över så att jag kan tänka klart, så jag kan gå här på våran jord utan att tänka på detta varenda dag. Jag vill ingen hällre. Jag vet hur svårt det kommer vara svårt att säga ajö men jag vet att detta någon gång oavsett hur kommer ske alla för eller senare. Det är inget som kommer andras för så ser livet ut. Snälla låt inte min väntan bli allt för lång. Samtidigt sim jag vill hålla kvar vid dig känner jag att jag måste släppa taget någongång. Jag måste gå vidare och lämna detta bakom mig. Men det är så svårt.

Från den dagen du lämnar mig tills den dagen jag lämnar denna jord så kommer jag alltid att minmas dig. För du är den som betyder mest av allt för mig och jag vet inte hur och om jag klarar att säga ajö till dig. Men den dagen den sorgen, nu ska jag ta ara på den tiden vi har kvar med varandra. Men det värsta av allt är att långt där inne så vet jag vad som kommer ske. Det kan ske om en vecka, en månad eller ett år. Men jag vill att du ska veta det att jag älskar dig mer än något annat på denna jord och jag kommer aldrig glöma dig<3

JAG ÄLSKAR DIG NOBLESSE<3